Tisdag kväll

Allting är så sjukt här. Vi gick in på en klubb idag när dem hade biljard, ping-pong och allt möjligt och där träffade jag en kille från Indien. Han föddes i Sydafrika sen flydde hans mamma med honom till England där han växte upp och skaffade barn. Han berättade om de hemska förhållande han hade sett här i Bali eftersom han har köpt en egendom här och hans barn har växt upp. 

Jag frågade om barnen här, hur går dem i skolan och förskolan? Här går man i skolan (om man kan) till man är 12 år. Sen börjar man jobba i marknaden osv. 

Han berättade också om hur det var att växa upp i byarna här. Tex om pappan till barnen skulle dö och mamman inte hade råd att försörja barnen, skulle byn gå in med ett lån. Då skulle alltså lånet gå vidare till barnet hela livet. Oavsett om barnet hade fått jobb eller ett liv någon annanstans hade den fått betala det, hela livet. Om barnet hade flyttat eller fått en familj i ett annat land, får man alltid betala byn. Så sjukt. 

Typ som om jag som flyttade från Forsbacka in till Gävle, alltid fått betala min by i Forsbacka.

Och jag berättade för honom om hur jag jag hade matat katterna och hundarna och hur dem ser på det, men så berättade han att människor här troligtvis hade blivit arg på mig då. Han sa "They are thinking, Why dont u feed the children??" Så sa jag hur kan man göra det? Men det visste han inte.. I indonesen ser man inte på katter och hundar eller husdjur över huvudtaget som man gör i Sverige. Här är katter och hundar ingenting värda och det sårar mig. 

Efter en kväll med en massa möten över hela världen säger vi godnatt. Vi var på en bra klubb iaf. Massa biljard och billig alkohol, tummen upp!

| |
Upp