För alltid älskar jag dig

I fredags gjorde jag och Magnus slut efter 4,5 år tillsammans. Vi går skilda vägar som vänner vilket känns bra, trots all hjärtesorg jag känner just nu. Mitt liv är upp och ner, allt jag äger står i en röra hos Mamma. Orkar inte göra någonting. Min kropp klarar det inte. Folk pratar om att tiden läker alla sår men mitt sår är öppet och blöder.
 
Allt som var ljust är mörkt, förstört och trasigt. Det liv man levt och planerat att leva plötsligt raserar och man måste tänka om. När allt i den lägenhet som påminner om oss måste bort för hur ska man annars kunna gå vidare?
 

Ingen borde någonsin få vara med om hjärtesorg. Ingen. Men allt som gör ont blir allt eftersom tiden går istället erfarenheter och tur är väl det, att man skaffar sig erfarenheter, så att man vet kanske i alla fall lite om hur man ska göra i framtiden. Vad man ska leta efter, hur man ska reagera, hur mycket man ska kompromissa och när man ska säga stopp, hur det känns när hjärtat går sönder och hur man bäst gör för att laga det.

 

För ibland går det tyvärr åt helvete. Det gör ju det. Vi kan inte förhindra det. Oavsett om det är för att kärleken dör, någon är elak, något skiljer er åt eller någon blir bedragen. Så går det ibland åt helvete. Men jag klarar det. Jag vet att jag gör det. Att bli påmind om honom var jag än vänder mig kommer att vara som en globalkniv i hjärtat varje gång jag blir påmind, men efter ett tag kommer det att vara som en fickkniv och allt eftersom tiden går, kommer jag att bli påmind om nya personer, smaker eller saker istället.

 

Nu ska jag försöka ha roligt. Att ha roligt betyder inte att jag är lycklig. Men det betyder att jag i alla fall vet att jag är värd att få ha kul. Han må vara körsbäret på min muffins. Men man får inte glömma bort att njuta av glasyren och degen och allt det andra goda.

 

Vi har haft så himla kul ihop. Våran humor är oslagbar. Han har sett mig i mina bästa och värsta stunder. Han känner mig in och utantill. Han vet alla mina hemligheter. Han har alltid ställt upp. Han är världens bästa kille och han var min framtid. Men nu blir han mitt förflutna och jag tackar honom för det. Jag tackar honom som fan för det.

Det kommer bli jobbigt. Men det kommer gå. Det måste gå.
| |
Upp